![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/19POTUSWEB-superJumbo-1024x564.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nSociala mediers o\u00f6vertr\u00e4ffade tillv\u00e4xt i b\u00f6rjan av 2000-talet medf\u00f6rde djupg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringar i de m\u00e4nskliga kontakterna. PR-yrket tar en ledande roll i anv\u00e4ndningen och utvecklingen av sociala medier som ett instrument f\u00f6r tv\u00e5v\u00e4gskommunikation. <\/p> <\/p> <\/p>\n\n\n\n
2015<\/h3>\n\n\n\n
The New York Times ut\u00f6kade dimensionerna av ber\u00e4ttande n\u00e4r de omvandlade en vanlig kartong till en virtuell verklighet i kombination med en smartphone.<\/p>\n<\/p>\n\n\n
<\/p>\n
<\/p>\n
Affischer, knappar, hymner och s\u00e5nger var n\u00e5gra av de verktyg som anv\u00e4ndes i 1900-talets st\u00f6rsta sociala r\u00f6relser.\u00a0<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Den 29 oktober 1969 ansl\u00f6t ARPAnet till Internet och levererade sitt f\u00f6rsta meddelande: en ”node-to-node”-kommunikation fr\u00e5n en dator till en annan med hj\u00e4lp av satellitkommunikation.<\/p>\n <\/p>\n –><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n I b\u00f6rjan av 2000-talet blev PR-fr\u00e5gorna framtr\u00e4dande eftersom internet skapade en k\u00e4lla d\u00e4r information var l\u00e4ttillg\u00e4nglig f\u00f6r m\u00e4nniskor.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Bloggning blev en av de mest popul\u00e4ra plattformarna f\u00f6r sociala medier. En webblogg eller ”blogg” utvecklades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1997 men blev vanlig \u00e5r 2000. En blogg gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r vem som helst med tillg\u00e5ng till Internet att skapa en typ av webbplats utan att beh\u00f6va vara bekant med n\u00e5gon form av HTML-kodning som i allm\u00e4nhet \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att skapa en webbplats. Bloggar ersatte dagb\u00f6cker som en form av sj\u00e4lvuttryck f\u00f6r m\u00e5nga unga m\u00e4nniskor.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Sociala medier och bloggande har haft en betydande f\u00f6r\u00e4ndring i personliga och professionella relationer. Reputationer b\u00f6rjade kunna byggas och f\u00f6rst\u00f6ras med n\u00e5gra f\u00e5 klick.\u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Sociala medier i politiken. Presidentvalet 2008 var f\u00f6rsta g\u00e5ngen sociala medier hade en s\u00e5 omfattande anv\u00e4ndning och kopplade samman politiker och v\u00e4ljare. Barack Obama anv\u00e4nde Facebook, YouTube, MySpace, Twitter, Digg, BlackPlanet, LinkedIn, AsianAve och andra plattformar f\u00f6r att vinna ungdomarnas r\u00f6ster och vinna valet. <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Sociala mediers o\u00f6vertr\u00e4ffade tillv\u00e4xt i b\u00f6rjan av 2000-talet medf\u00f6rde djupg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringar i de m\u00e4nskliga kontakterna. PR-yrket tar en ledande roll i anv\u00e4ndningen och utvecklingen av sociala medier som ett instrument f\u00f6r tv\u00e5v\u00e4gskommunikation.\u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n The New York Times ut\u00f6kade dimensionerna av ber\u00e4ttande n\u00e4r de omvandlade en vanlig kartong till en virtuell verklighet i kombination med en smartphone.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Med ny teknik som alltid \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng kommer s\u00e4ttet som vi och f\u00f6retagen kommunicerar med varandra f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndras dramatiskt. Forts\u00e4ttning f\u00f6ljer…<\/p>\n <\/p><\/p>\n <\/p>\n Perioderna mellan 700- och 1200-talet kallas f\u00f6r den religi\u00f6sa handskriftens tids\u00e5lder. 1200-talet orsakade dock en sp\u00e4nnande f\u00f6r\u00e4ndring i det skrivna ordets v\u00e4rld.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Gengis Khan, k\u00e4nd f\u00f6r sina enorma er\u00f6vringar i Asien, f\u00f6renade mongolerna och skapade ett imperium. Han uppfann ett system med v\u00e4gstationer f\u00f6r h\u00e4star och deras budb\u00e4rare som hj\u00e4lpte imperiet att ge order och dela nyheter.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n \u00c4ven om det fortfarande \u00e4r omdiskuterat s\u00e5 fungerade PR f\u00f6rst som en metod f\u00f6r att hantera och manipulera den allm\u00e4nna opinionen med hj\u00e4lp av sociologi och masspsykologi, men i b\u00f6rjan kritiserades PR f\u00f6r att ibland vara en viktig form av propaganda.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n P\u00e5 1440-talet i Mainz i Tyskland revolutionerade Johannes Gutenberg tryckeriproduktionen n\u00e4r han uppfann tryckpressen. Med hj\u00e4lp av en vinpress och r\u00f6rliga gjutna metalltyper kunde hans uppfinning g\u00f6ra dokument till en l\u00e4gre kostnad och st\u00f6rre volym, vilket ledde till en enorm \u00f6kning av tillg\u00e5ngen till kunskap och information.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Propagandan var mycket utbredd efter tryckpressens tillkomst. Den gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r framst\u00e5ende personer att sprida information till publiken och p\u00e5verka dem att t\u00e4nka p\u00e5 ett visst s\u00e4tt. Detta var ett utm\u00e4rkt verktyg n\u00e4r m\u00e5nga l\u00e4nder v\u00e4xte till en demokrati och medborgarna hade r\u00e4tt att delta i regeringsval. Under denna tid var det m\u00e5nga som anv\u00e4nde sig av PR f\u00f6r att hantera den allm\u00e4nna opinionen.\u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Den protestantiska reformationen b\u00f6rjade med Martin Luthers ”Disputation om avlatsens makt och verkan” som publicerades i Wittenbergs slottskyrkod\u00f6rr. I boken, som kallades de ”95 teserna”, listades Luthers missn\u00f6je med den katolska kyrkan. Med hj\u00e4lp av Gutenbergs tryckeri tryckte Luthers anh\u00e4ngare ut kopior av teserna, vilket spreds \u00f6ver hela Tyskland och \u00e4ven utanf\u00f6r Tyskland. <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n ”Propaganda”, det latinska ordet f\u00f6r v\u00e4xt- och djurf\u00f6r\u00f6kning, uppfanns p\u00e5 nytt av p\u00e5ven Gregorius XIII (1572-85) n\u00e4r han skapade propagandadokumentet, en kommission av kardinaler med uppgift att sprida katolicismen till icke-katolska l\u00e4nder.<\/p>\n <\/p>\n –><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Den amerikanska kolonisten och grundlagsfadern Samuel Adams kallades f\u00f6r en ”propagandam\u00e4stare” som fr\u00e4mjade politisk budskap f\u00f6r att g\u00f6ra motst\u00e5nd mot den brittiska monarkin. Du kan f\u00e5 reda p\u00e5 mer om du s\u00f6ker information om Boston Tea Party.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n \u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Vita huset b\u00f6rjade anv\u00e4nda PR i sin kommunikation. Tidnings\u00e4garen Amos Kendall ans\u00e5gs vara en av 1800-talets viktigaste personer inom journalistiken. Han blev den mest inflytelserika medlemmen i president Andrew Jacksons kabinett och utarbetade m\u00e5nga av Jacksons politiska budskap och \u00e5terskapade presidentens image fr\u00e5n en sydstatsf\u00f6dd krigshj\u00e4lte till en slipad intellektuell.\u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n M\u00e5nga uppfinningar inom kommunikation uppstod under 1800- och 1900-talen:\u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Det var d\u00e4rf\u00f6r som det d\u00f6k upp betydligt fler m\u00f6jligheter att sprida id\u00e9erna, det hade en enorm inverkan p\u00e5 PR-branschen p\u00e5 den tiden och d\u00e4rf\u00f6r anses det vara den nya eran av massmedia.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Phineas Taylor (P.T.) Barnum var en m\u00e4stare i pressagentyrket, en tidig form av reklam som byggde p\u00e5 ”pseudo”-h\u00e4ndelser och ofta bedr\u00e4geri i marknadsf\u00f6ringens namn.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n \u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Det var en stor l\u00e4rdom f\u00f6r den framtida PR-branschen att ”ord kan inte os\u00e4gas”. William Henry Vanderbilt (1821-85), president f\u00f6r New York Central och m\u00e5nga andra j\u00e4rnv\u00e4gar, var en tyst, \u00e4rlig, blygsam och framf\u00f6r allt m\u00e5ttfull man.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Inom tjugofyra timmar efter hans citat hade frasen ”The public be damned…” blivit en av de stora PR-katastroferna i amerikansk aff\u00e4rshistoria och publicerades p\u00e5 de f\u00f6rsta sidorna i hundratals tidningar. Det var den f\u00f6rsta stora aff\u00e4rskandalen, visade ords betydelse och framkallade ledare, predikningar, karikatyrer och politiska tal i tusental. S\u00e5 vad h\u00e4nde?<\/p>\n <\/p>\n –><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Vanderbilt var p\u00e5 v\u00e4g till en rundresa i v\u00e4stv\u00e4rlden och reste i sin privata j\u00e4rnv\u00e4gsvagn till Chicago. Clarence Dresser, en ung frilansreporter med rykte om sig att vara en journalistisk agent provocateur, s\u00f6kte en intervju. Han hade tr\u00e4ngt sig in i Vanderbilts bil vid ankomsten och kr\u00e4vde hans omedelbara uppm\u00e4rksamhet. Vanderbilt sa att han var mitt i en lunch, men om Clarence skulle v\u00e4nta tills han var klar skulle han prata med honom.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n ”Men det \u00e4r sent”, sade Dresser, ”och jag kommer inte att n\u00e5 kontoret i tid. Allm\u00e4nheten-”<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n ”Allm\u00e4nheten ska vara f\u00f6rbannad”, brast Vanderbilt ut. ”Du ska ut h\u00e4rifr\u00e5n!”<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Men kom tillbaka till kontoret Dresser begav sig till Tribune och l\u00e4mnade in en annan historia:<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n ”Betalar din begr\u00e4nsade express [mellan New York och Chicago]?” Dresser fr\u00e5gade.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n ”Nej, inte ett dugg. Vi k\u00f6r den bara f\u00f6r att vi \u00e4r tvungna att g\u00f6ra det p\u00e5 grund av Pennsylvania Road. Den betalar inga utgifter. Vi skulle \u00f6verge den om det inte var f\u00f6r att v\u00e5r konkurrent h\u00f6ll sitt t\u00e5g ig\u00e5ng.”<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n ”Men driver ni det inte f\u00f6r allm\u00e4nhetens b\u00e4sta?”<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n ”Allm\u00e4nheten kan vara f\u00f6rbannad…”<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Talet fortsatte att driva p\u00e5 utvecklingen av PR med uppfinningar som l\u00e5ngdistansradiokommunikation (1900 av Guglielmo Marconi), tv (1939), Internet (1969) och mobiltelefoner (1973). Detta p\u00e5skyndade och f\u00f6r\u00e4ndrade naturligtvis metoderna f\u00f6r informations\u00f6verf\u00f6ring och informationshantering. <\/p>\n Men trots en s\u00e5 l\u00e5ng historia av PR och olika metoder f\u00f6r detta, uppstod PR som yrke f\u00f6rst 1903 d\u00e5 Ivy Lee \u00e5tog sig att ge John D. Rockefeller r\u00e5d om hur han skulle sk\u00f6ta sina PR-aktiviteter. <\/p>\n Rockefeller \u00e4gde kolgruvor och Pennsylvania Railroad. Gruvarbetarna strejkade och j\u00e4rnv\u00e4gen n\u00e4mnde inte fakta n\u00e4r dess t\u00e5g r\u00e5kade ut f\u00f6r olyckor. Lee rekommenderade Rockefeller att komma till kolgruvorna och prata med gruvarbetarna. <\/p>\n Rockefeller \u00e4gnade tid \u00e5t att lyssna p\u00e5 gruvarbetarnas klagom\u00e5l, uppfyllde n\u00e5gra av deras \u00f6nskem\u00e5l, dansade med deras fruar och blev en hj\u00e4lte f\u00f6r gruvarbetarna. Efter en j\u00e4rnv\u00e4gsolycka bj\u00f6d Lee in journalister f\u00f6r att inspektera olyckan och samla i fakta.\u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Pennsylvania Railroad fick d\u00e5 sin f\u00f6rsta positiva pressbevakning. Lee fr\u00e4mjade PR genom att f\u00f6lja dessa principer:\u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Mr Ivy gav en beskrivning av PR: ”PR inneb\u00e4r f\u00f6retagets faktiska relation till folket och den relationen inneb\u00e4r mer \u00e4n bara prat. F\u00f6retaget m\u00e5ste agera genom att utf\u00f6ra goda g\u00e4rningar.”<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Public relations blev mer professionella 1918 d\u00e5 Edward Bernays gav presidenten i det nya landet Tjeckoslovakien r\u00e5det att tillk\u00e4nnage sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten p\u00e5 en m\u00e5ndag i st\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 en s\u00f6ndag f\u00f6r att f\u00e5 maximal pressbevakning.\u00a0<\/p>\n <\/p>\n –><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Bernays och Lee lyfte fram id\u00e9n om att f\u00f6retaget b\u00f6r ta socialt ansvar. Bernays f\u00f6rest\u00e4llningar om socialt ansvar ledde till att han v\u00e4grade att acceptera oetiska kunder.\u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Campaigns Inc, det f\u00f6rsta politiska konsultf\u00f6retaget, skapades av makarna Clem Whitaker och Leone Baxter. F\u00f6retaget arbetade med republikanska kandidater och skapade PR-tekniker som fortfarande anv\u00e4nds idag.\u00a0<\/p>\n <\/p>\n –><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Televisionen genomsyrar landskapet. Vid v\u00e4rldsutst\u00e4llningen i New York 1939 tillk\u00e4nnagav Radio Corporation of America (RCA) den helt elektroniska televisionen. P\u00e5 1950-talet hade tv-apparater svept in \u00f6ver hela landet och levererade nyheter, underh\u00e5llning och reklam i hemmet.<\/p>\n <\/p>\n –><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Andra v\u00e4rldskriget visade en m\u00e4ngd olika PR-tekniker. Joseph Goebbels ledde propagandan f\u00f6r Hitler och s\u00e5g till att all kommunikation var till st\u00f6d f\u00f6r nazistregimen.\u00a0<\/p>\n <\/p>\n –><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Efter kriget \u00f6kade antalet PR-byr\u00e5er. Och omr\u00e5det h\u00f6ll p\u00e5 att utvecklas till en aff\u00e4rsverksamhet. N\u00e5gra k\u00e4nda byr\u00e5er som Carl Byoir & Associates (1930), Edelman (1952) och Burson-Marsteller (1953) skulle forts\u00e4tta att blomstra och bli multinationella f\u00f6retag.<\/p>\n <\/p>\n –><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Affischer, knappar, hymner och s\u00e5nger var n\u00e5gra av de verktyg som anv\u00e4ndes i 1900-talets st\u00f6rsta sociala r\u00f6relser.\u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Den 29 oktober 1969 ansl\u00f6t ARPAnet till Internet och levererade sitt f\u00f6rsta meddelande: en ”node-to-node”-kommunikation fr\u00e5n en dator till en annan med hj\u00e4lp av satellitkommunikation.<\/p>\n <\/p>\n –><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n I b\u00f6rjan av 2000-talet blev PR-fr\u00e5gorna framtr\u00e4dande eftersom internet skapade en k\u00e4lla d\u00e4r information var l\u00e4ttillg\u00e4nglig f\u00f6r m\u00e4nniskor.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Bloggning blev en av de mest popul\u00e4ra plattformarna f\u00f6r sociala medier. En webblogg eller ”blogg” utvecklades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1997 men blev vanlig \u00e5r 2000. En blogg gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r vem som helst med tillg\u00e5ng till Internet att skapa en typ av webbplats utan att beh\u00f6va vara bekant med n\u00e5gon form av HTML-kodning som i allm\u00e4nhet \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att skapa en webbplats. Bloggar ersatte dagb\u00f6cker som en form av sj\u00e4lvuttryck f\u00f6r m\u00e5nga unga m\u00e4nniskor.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Sociala medier och bloggande har haft en betydande f\u00f6r\u00e4ndring i personliga och professionella relationer. Reputationer b\u00f6rjade kunna byggas och f\u00f6rst\u00f6ras med n\u00e5gra f\u00e5 klick.\u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Sociala medier i politiken. Presidentvalet 2008 var f\u00f6rsta g\u00e5ngen sociala medier hade en s\u00e5 omfattande anv\u00e4ndning och kopplade samman politiker och v\u00e4ljare. Barack Obama anv\u00e4nde Facebook, YouTube, MySpace, Twitter, Digg, BlackPlanet, LinkedIn, AsianAve och andra plattformar f\u00f6r att vinna ungdomarnas r\u00f6ster och vinna valet. <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Sociala mediers o\u00f6vertr\u00e4ffade tillv\u00e4xt i b\u00f6rjan av 2000-talet medf\u00f6rde djupg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringar i de m\u00e4nskliga kontakterna. PR-yrket tar en ledande roll i anv\u00e4ndningen och utvecklingen av sociala medier som ett instrument f\u00f6r tv\u00e5v\u00e4gskommunikation.\u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n The New York Times ut\u00f6kade dimensionerna av ber\u00e4ttande n\u00e4r de omvandlade en vanlig kartong till en virtuell verklighet i kombination med en smartphone.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Med ny teknik som alltid \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng kommer s\u00e4ttet som vi och f\u00f6retagen kommunicerar med varandra f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndras dramatiskt. Forts\u00e4ttning f\u00f6ljer…<\/p>\n <\/p><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Funderar du n\u00e5gonsin p\u00e5 PR-historien? Behovet av att kommunicera har alltid funnits, liksom \u00f6nskan att presentera i b\u00e4sta m\u00f6jliga ljus. Fr\u00e5n inskriptioner p\u00e5 grottv\u00e4ggar och papyrus av gamla egyptier till videor f\u00f6r direkts\u00e4ndning har en m\u00e4ngd olika metoder anv\u00e4nts genom historien f\u00f6r att dela med sig av historier till andra. M\u00e4nniskor har anv\u00e4nt olika verktyg och kanaler f\u00f6r att \u00f6verf\u00f6ra viktig information till varandra och h\u00e5lla nyheter om vad som h\u00e4nder k\u00e4nda. Dessa kommunikationsmetoder har bidragit till att forma det som vi idag k\u00e4nner till som PR.<\/p>\n >> <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra intressanta fakta om PR-historien:<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Traditionellt sett anses PR-historien vara indelad i fyra tids\u00e5ldrar: PR:s begynnelse, den tryckta tidens tids\u00e5lder, massmediernas tids\u00e5lder, de digitala och sociala mediernas tids\u00e5lder.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n P\u00e5 1400-talet uppfann Johannes Gutenberg den f\u00f6rsta tryckpressen i Tyskland. Som v\u00e4ntat blev maskinen snabbt popul\u00e4r i det kristna Europa. Under 100 \u00e5r spreds den fr\u00e5n Kyivan Rus’ i \u00f6ster till Lissabon i v\u00e4ster, fr\u00e5n Grekland i s\u00f6der till Sverige i norr. Uppfinningen p\u00e5skyndade ren\u00e4ssansens b\u00f6rjan och blev ett av attributen f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n medeltiden till den nya tids\u00e5ldern.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n D\u00e4rmed brukar PR- och propagandahistorien delas upp i f\u00f6re och efter 1400-talet, den tryckta tidens tids\u00e5lder.<\/p>\n <\/p>\n –><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Det finns m\u00e5nga exempel d\u00e4r PR har anv\u00e4nts i \u00e5rtusenden.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n H\u00e5linskrifter \u00e4r bland de f\u00f6rsta formerna av grafisk kommunikation. Pigmenten till dessa m\u00e5lningar tillverkades av saften fr\u00e5n frukter och b\u00e4r, f\u00e4rgade mineraler eller djurblod. Syftet och orsaken till dessa gamla teckningar har forskare l\u00e4rt sig i \u00e5ratal, men den mest popul\u00e4ra teorin s\u00e4ger att inskriptionerna anv\u00e4ndes som en instruktion f\u00f6r andra om vilka djur som var s\u00e4kra att \u00e4ta.\u00a0<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Vissa av de tidigaste k\u00e4nda m\u00e5lningarna har drabbats i El Castillo-grottan i norra Spanien, i s\u00f6dra Frankrike och i kalkstensgrottorna p\u00e5 den indonesiska \u00f6n Sulawesi.<\/p>\n <\/p>\n![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/aa428066-742f-11e6-84bf-49b393f59126.jpg\")
<\/figure>\n1969<\/h3>\n
![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/gmqqwrafxi4ompgsq16qffnqoyu.jpeg\")
<\/figure>\n21st Century: Digitala och sociala medier tids\u00e5lder<\/h2>\n
2008<\/h3>\n
<\/p>\n<\/figure>\n2015<\/h3>\n
Framtiden<\/h2>\n
![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/2cab589bad2e90190ca61374e1ce7718-illuminated-letters-illuminated-manuscript.jpg\")
<\/figure>\n1162\u20131227<\/h3>\n
![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/genghis-khan-1-e1637268280763.jpg.webp\")
<\/figure>\n15th Century: Det tryckta tidernas tids\u00e5lder<\/h2>\n
1517<\/h3>\n
<\/p>\n![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/Martin-Luther.jpg.webp\")
<\/figure>\n1572\u20131627<\/h3>\n
![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/BOO_004539378-178_179-2-1024x725.jpg\")
<\/figure>\n1773<\/h3>\n
![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/slide_8.jpg\")
<\/figure>\n1829<\/h3>\n
![\"Amos](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/1492398_600.jpg\")
<\/figure>\n2:a h\u00e4lften av 1800-talet: Massmediernas tids\u00e5lder<\/h2>\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
1871<\/h3>\n
![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/Poster-PT-pedestal-Barnum-cameo-portrait-1888.jpg-1024x782.webp\")
<\/figure>\n1882<\/h3>\n
![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/quote-the-public-be-damned-william-henry-vanderbilt-101-94-88.jpeg\")
<\/figure>\n20:e \u00e5rhundradet: Det digitala \u00e5rhundradet<\/h2>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n\n
\n
\n
\n
\n
\n
1918\u00a0<\/h3>\n
![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/Czechoslovakia_I-1024x466.png\")
<\/figure>\n1933<\/h3>\n
![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/120924_r22583_g2048.jpg-1024x670.webp\")
<\/figure>\n1939<\/h3>\n
![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/ca255dfbc44d24e230837c5ce1807d5b.jpeg\")
<\/figure>\n1942<\/h3>\n
![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/methode-times-prod-web-bin-d09938b0-0dba-11e8-9ed2-93cf9d74a2fe-1024x575.jpg\")
<\/figure>\nFr\u00e5n 1930-talet till 1950-talet<\/h3>\n
![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/carl-byoir-associates-logo.png\"){kind=logo}
<\/figure>\nThe 1950s-1970s<\/h3>\n
<\/figure>\n1969<\/h3>\n
<\/figure>\n21st Century: Digitala och sociala medier tids\u00e5lder<\/h2>\n
2008<\/h3>\n
<\/p>\n<\/figure>\n2015<\/h3>\n
Framtiden<\/h2>\n
![\"History](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/historypr-1024x514.jpg\")
<\/figure>\n
<\/p>\nPublic Relations historia: Mest intressanta fakta<\/h2>\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
Fyra tids\u00e5ldrar i PR-historien<\/h2>\n
![\"PR-historia.\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/history-pr-1-1.jpg\")
<\/figure>\nF\u00f6r 1400-talet: PR:s b\u00f6rjan<\/h2>\n
37000-17000 BC<\/h3>\n
![\"De](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/cave-el-castillo-16.jpeg\")
<\/figure>\n![\"Fakta](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/facts-about-egyptian-hieroglyphics-1024x457.jpeg\")
<\/figure>\n![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/The_Damascus_Document_Scroll-1024x640-1.jpeg\")
<\/figure>\n![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/gallic-wars.jpeg\")
<\/figure>\n![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/paul-Thinkstock-sedmak.1200w.tn_-1024x535.jpeg\")
<\/figure>\n![\"\"](\"\/blog\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/7423-1024x535.jpeg\")
<\/figure>\n